Jo, jag är faktiskt gift! Min man Peo har fått frågan varför han aldrig syns i den här bloggen? Men, när jag började skriva här, om mitt liv som 50+ var det ju för att fokusera lite mer på mig själv. Efter 18 år som gift, 2 barn som jag mer eller mindre uppfostrat på egen hand (ja, så känns det faktiskt!) tycker jag att det är dags att lägga fokus på mig själv igen. Peo har ju arbetat enormt mycket, ofta på resande fot och knappt hemma. Nu när man går in i en ny fas i sitt liv har jag behov av att ta hand om mig själv igen, och ju mer jag gör det desto mer vill jag ha det så, som om det ligger ett enormt behov begravt någonstans i min själ. Kanske är det en ålders-grej, kanske har man mer självförtroende nu. Jag ställer ofta frågan till mig själv:
- Vad väntar du på? - Precis vad väntar jag på??
Än så länge bor vi ihop, livet är som sagt inte alltid enkelt, och även om man kämpar med att hålla ihop finns det många stunder som är roliga också, som t.ex här i New York.
Så, till er som undrar:
Here he is!
Translation/Summary:
My husband Peo has got the question why he's never shown here in the blog - But when I started this blog, about MY life as a 50+ woman, the purpose was to focus and write about myself. After 18 years of marriage and 2 children, I believe it's time to think about myself again. A need I've realized being bigger than i imagined.
But we still live and work together, and even if life can be tough, there's fun times too, like here in NYC :)
No comments:
Post a Comment